Bokmalen!

Emma, Mias dotter är den fjärde delen i Maria Erikssons storsäljande serie om sitt liv på flykt undan en våldsam man och hennes enastående kamp för att bygga upp en ny tillvaro åt sig själv och sina barn i ett främmande land. Det är en dramatisk resa som har fört henne från tryggheten i en svensk småstad till ett liv med kyddad identitet i en annan världsdel, via olika gömställen i Sverige och flera år av umbäranden i Chile. Emma, Mias dotter tar vid där Mias hemlighet slutade, och läsaren får följa familjens liv i det nya hemlandet USA och framför allt dottern Emma. Alla de läsare som mött Emma i först Gömda, sedan Asyl och därefter Mias hemlighet har naturligtvis undrat hur det ska gå för en flicka som tvingats utstå så mycket hemskt och svårt i livet. Här får de veta det, och det är Emma som själv berättar tillsammans med Mia. Emma, Mias dotter är Emmas version av vad som hände och hur det kändes under alla de där åren på flykt undan en man som hotade såväl henne som hennes mamma till livet. Men det är också berättelsen om det liv som sedan följde: om hur Emma i Den svarta boken får veta den sanning som ställer relationen mellan mor och dotter på sin spets, om hur hon flyr hemmet och börjar använda droger, och om hur Mia tvingas kämpa mot en dödlig sjukdom precis som hon tidigare tvingats kämpa sig till asyl åt sig och sina barn. Emma, Mias dotter är den gripande berättelsen om en mor och hennes dotter som tillsammans gått igenom ofattbara prövningar och till slut lyckas hitta tillbaka till varandra. Det är också fortsättningen på en familjehistoria som engagerat miljontals läsare och som visar på människans förmåga att mot alla odds inte bara överleva utan också skapa sig en bättre framtid.

Som så många andra har jag läst samtliga böcker om Mia och hennes umbäranden och stundom betvivlat sanningshalten i böckerna. Oavsett är detta böcker som är väldigt spännande och naturligtvis vill man veta hur det går för familjen efter alla år som flyktingar i främmande land. Detta är Emmas berättelse, dottern till "mannen med de mörka ögonen", som aldrig fick leva något normalt liv och därför i tonåringen flyr undan verkligheten genom att bli narkoman. Sanningen om sin barndom läser hon olovandes i mammans svarta bok och tycker att hon blivit sviken då hon undanhållits detta i alla år och hon vänder mamman ryggen. Istället återvänder hon till Anders, styvpappan, och "Mr White" dvs den livsfarliga drogen Chrystal Meth och lever ett destruktivt liv på gatan utan förhållningsorder och närvarande vuxna. När Emma blir gravid inser hon att det väntade barnet kan bli hennes räddning från att sakta döda sig själv och hon sväljer stoltheten och ringer Mamma Mia.

Jag tycker detta var en spännande bok att lyssna till eftersom man så gärna vill veta vad som händer och att det ska gå bra för familjen. Den är kanske inte så bra skriven men i detta fall är det sekundärt då handlingen är viktigast och det som framför allt gör att man vill slutföra boken. Att Emma överlever är ett under och även resten av familjen är nära att stryka med några gånger då Mia drabbas av svår cancer och Robin kraschar med bilen. Idag är Emma gift med bilmekanikern Gregg och fick en son, Matthew. Hon läser till frisör och är drogfri. Kan rekommendera denna bok framför allt om ni läst de tidigare böckerna Gömda, Asyl och Mias Hemlighet men då Emma sammanfattar åren i exil från sin egen synvinkel kan man säkert läsa den ändå!

Mitt betyg i det här fallet baserat på innehållet enbart:

I en liten stad i Mellansverige bor tre kvinnor: Miriam, Nina och Ellinor. De är i olika åldrar och skeenden av sina liv och umgås mest på grannars vis. Livet i det idylliska villaområdet ter sig lugnt och till synes händelselöst, men när ett av husen i kvarteret säljs till en mystisk kvinna, rubbas balansen och de tre grannarna förs samman genom detta "yttre hot".När Miriams man Frank sedan oväntat lämnar henne för en annan, visar det sig dock att den nya grannen kommer att spela en avgörande roll inte bara för Miriam utan också för Nina och Ellinor.

Jag har läst allt av Kajsa Ingemarsson och haft rätt olika åsikter om böckerna som, enligt mig, haft skiftande kvalitet. Den här var lättläst och förutsägbar men rätt underhållande och tänkvärd trots allt. Vet inte riktigt vad jag tycker egentligen men jag tror inte det är en bok som kommer att "fastna" i medvetandet någon längre period. De tre huvudpersonerna är tre klichéer som råkar vara grannar (småbarnsmamman och akademikern Ellinor, ensammamman och frisören Nina samt fattigpensionären Miriam) och på något sätt finner varann av någon outgrundlig anledning. Den gemensamma nämnaren är "häxan" som flyttar in i grannskapet och som man, tyvärr, inte får veta just något om. Saknar lite mer mystik runt denna person som egentligen bara figurerar i periferin. Börjar man läsa vill man dock slutföra boken och det är definitivt ingen bortkastad tid även om den inte lämnar några djupare spår!

Mitt betyg: