Bokmalen!

Det är den kallaste vintern i mannaminne och en man hittas hängd i ett träd ute på Östgötaslätten. Tillvägagångssättet påminner om de gamla asatroendes ritualer vid människooffer och kriminalinspektör Malin Fors ger sig ut på jakt efter mördaren. Men rör det sig verkligen om ett offer? Och varför har någon velat ge sig på Bollbengan, en av Linköpings utstötta? Under de kalla stjärnorna svävar Bollbengans ande och manar på Malin att ta reda på hans historia.

Den här boken lyssnade jag på i min mobiltelefon och som alltid när man (eller iallafall jag) lyssnar på cd-böcker kan det vara knepigt att hålla isär persongalleriet och till 100% koncentrera sig på innehållet, åtminstone om man håller på med andra saker samtidigt som man lyssnar. Jag tycker dock den var bra och spännande om än kanske inte särskilt "unik", det vill säga storyn känns igen från andra liknande böcker. Dock helt klart läsvärd, även som ljudbok, och jag kommer absolut att läsa del två i den planerade trilogin, Sommardöden.

Mitt betyg:

En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet på norra Öland försvinner en liten pojke utan några som helst spår. I dagar letar familjen, polisen och frivilliga efter honom. Tjugo år senare får pojkens mor Julia ett oväntat telefonsamtal från sin far, den åldrige sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han ber henne komma till Öland för att hjälpa honom med efterforskningar kring dottersonens försvinnande. Julia återvänder motvilligt till sin barndomsö och tillsammans börjar de söka i det förflutna. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann. Ändå sägs han ibland vandra på det öländska alvaret i skymningen. I skumtimmen.

Den här boken tog tid för mig att läsa, åtminstone första halvan. Jag tyckte den var seg och tråkig och var nära att ge upp fler gånger. En bra bit in i boken hände det dock något som gjorde att de sista kapitlen bara flög iväg och jag radikalt ändrade mina första tankar om denna deckare som är författarens debutroman. Vilken fantastisk bok! Den är välskriven och spännande samtidigt som den har en mörk underton som ger en kalla kårar längs med ryggraden under läsningens gång. Det är ingen upplyftande läsning (framför allt inte om man som jag är mamma till en pojke i samma ålder som den boken kretsar kring) även om slutet trots allt är ljust men väldigt oväntat. Jag hoppas på fler kriminalromaner av Johan Theorin för är denna debut så bra lär det knappast bli sämre!

Högsta betyg:

När Khady Koïta var 7 år renades hon. Hon fördes till en hydda och hölls nedtryckt mot en bastmatta medan en kvinna stympade hennes kön med ett rakblad. Vid fjorton års ålder blev hon bortgift med en betydligt äldre släkting och flyttade från tryggheten i Senegal till ett okänt Paris. I Frankrike väntade ett helvete. Hon tvingades leva instängd i en liten lägenhet, stå ut med täta och svåra graviditeter, fysisk och psykisk misshandel och ständiga våldtäkter. Hon var en fånge i sitt eget liv. Till slut använde Khady sig av den starka livsvilja och överlevnadsinstinkt hon fötts med och slog sig fri. Efter en lång strid fick hon äktenskapet upplöst och vann över de traditioner som så starkt präglat hennes liv.

Det här är en ruskig bok att läsa om en företeelse som vi i trygga i-världen knappast vet existerar men som tusentals kvinnor världen över är utsatta för, dvs könsstympning. Den här boken är senegalesiskan Khadys egen berättelse om sitt liv och sin kamp för att få stopp på denna vidriga s.k. tradition som enbart är ett sätt för männen att upprätthålla sin makt över kvinnan. Khady är bara sju år när hon blir utsatt för det övergrepp som kommer att prägla hela hennes liv, som tar ifrån henne hennes sexualitet och gör barnafödslar outhärdligt smärtsamma. Att läsa kapitlet om själva ingreppet gör ont i hela kroppen och man förvånas över att småflickorna som utsätts för detta alls överlever. Vid fjorton års ålder blir Khady bortgift till en äldre släkting som hon aldrig träffat och som bor i Frankrike. Hon vill inte gifta sig men det är familjen som bestämmer: "Om du så för henne till ett ormbo, går hon in i det". Khady är dock något så ovanligt som en kvinna med attityd och dessutom har hon gått i skola vilket inte ens hennes man har. Tack vare sin utbildning får hon diverse jobb som bl.a tolk och hon börjar sakta men säkert slå sig fri.

Skändad är en VIKTIG bok som alla borde läsa för kvinnlig omskärelse borde inte alls få finnas och det är enbart genom kunskap och informationsspridning man kan få stopp på det. Läs denna bok och var glad över att du bor i Sverige och har rätt till din egen kropp för det är inte alls en självklarhet för många kvinnor i världen.

Mitt betyg:

Allmän fakta om boken:
Förlag: Prisma
Utgivningsår: 2007
ISBN: 9151847108

En man har försvunnit spårlöst i Fjällbacka. Trots att Patrik Hedström och hans kollegor på Tanumshede polisstation har gjort allt för att finna honom, vet ingen om han är död eller levande. Efter fyra månader hittas han. Mördad, fastfrusen i isen. Fallet kompliceras när det avslöjas att en av hans bekanta, författaren Christian Thydell, under mer än ett års tid fått ta emot anonyma hotbrev. Christian står inför sitt stora genombrott och på releasefesten för sin roman Sjöjungfrun får han ytterligare ett meddelande. Han bryter samman och visar breven för Erica Falck, som har hjälpt honom med manuset. Christian försöker sedan bagatellisera alltihop och vägrar att gå till polisen, men Erika smugglar med sig ett av breven och visar det för Patrik. Hon har anat att det är något som plågar Christian, och hon är oroad över vad som kan hända. Patrik inser faran. Någon hatar Christian djupt, och denna någon verkar vara en förvirrad och skadad person som inte skulle tveka att sätta sina hot i verket. Polisen inser snart att det finns ett samband mellan breven och mordet, och spåren för dem tillbaka i tiden ...

Det är alltid lika spännande att öppna en ny Läckberg, så även denna gången. Hade dock lite blandade känslor då jag läst mycket negativ kritik om just den här boken. Mig trollband den dock precis på samma sätt som de övriga, så mycket att jag inte kunde sluta läsa! Någon kallade Läckberg i en tidning nyligen för "Klichéernas mästarinna" och det uttrycket hade jag i bakhuvudet när jag läste och insåg att det faktiskt ligger något i det. Klyschorna avlöser varandra och jag kom på mig själv med att reta upp mig på det mellan varven och tänka att "nu får hon väl ta och ge sig...". Spänningen finns dock där genom hela boken även om jag, när ca en tredjedel återstod av boken, hade räknat ut den ganska osannolika upplösningen.

Över lag var det en spännande bok och väl värd att läsa. Jag börjar känna igen och lära mig Läckbergs sätt att uttrycka sig nu och vissa saker är enormt frustrerande, som det att hon alltid lämnar "cliffhangers" utspridda över hela boken. Ett exempel ur boken: "Sedan fortsatte hon att berätta. Om hur hon konfronterat xxx, om sin ilska och sin osäkerhet. Om det han slutligen hade berättat. Det fasansfulla. När hon var färdig sjönk hon ihop. Tom. Erica satt alldeles stilla och försökte smälta vad hon hade sagt. Men det var omöjligt." Vad hon berättar får man alltså inte veta. Förrän långt fram i boken och i fragment. Liknande inträffar hela tiden och det gör boken spännande och svår att lägga ifrån sig samtidigt som man blir irriterad och lockas att bläddra framåt för att söka ledtrådar (jag lyckades lägga band på mig!). Slutet var inte bra men som med de tidigare böckerna inser man att det kommer en fortsättning. Det kan också innebära att Läckberg tröttnat på sitt författarskap och vill lägga ner och då är det ett ypperligt sätt att avsluta det hela på.

Sammanfattningsvis - gillar du Camilla Läckberg tror jag att du har en hedersstund framför dig!

Mitt betyg: