Bokmalen!

Gömda, Asyl och de andra böckerna om Mia Eriksson är makalösa bäst-säljare. Mia och hennes familjs dramatiska flykt undan »Mannen med de svarta ögonen« har engagerat miljoner läsare runt om i världen.Böckerna påstås vara sanna. Det är de inte. Mia gick inte ut med toppbetyg från gymnasiet och har aldrig jobbat på bank. Hon gick i specialklass hela sin skoltid och fick jobb på en lunchbar.Från 1983 levde hon nästan helt på olika bidrag. Mia och hennes familj har kostat svenska skattebetalare miljoner, utbetalade på märkliga grunder. Och än idag lyfter Mia - numera mångmiljonär - pengar från försäkringskassan. Mias man var ingen norrlänning vid namn Anders. Han var chilenare med ett tvivelaktigt förflutet i militärdiktaturens Chile. Han anklagades för mordförsök på Mias f d fästman och hamnade i fängelse. När han frigavs flydde familjen. Om någon var jagad, så var det han. Mia och barnen hade inte behövt gömma sig. Mias lögner har orsakat mycket lidande: Osama berövades sin dotter, Michael förlorade sin mamma, Elisabeth såg sitt livsverk krossas, många känner sig förtalade och lurade. Nu kan de för första gången berätta sanningen om Gömda.

Eftersom jag läst alla böcker om och av Mia utom en var jag väldigt nyfiken då jag första gången hörde talas om denna. När jag äntligen fick den i min hand sträckläste jag den från pärm till pärm och överväldigades av dess innehåll. Jag läste Gömda för många år sedan och minns dock att jag tänkte att "detta kan omöjligt vara sant" men att det inte skulle finnas i stort sett någon sanningshalt i det hela kom som en chock när jag läste, först Monica Antonssons blogg, och sedan denna bok. Den moraliska frågan som automatiskt uppkommer är: "ja men om ord står mot ord, hur vet man vem som har rätt?" och det är ett dilemma som jag funderade över genom hela boken. Antonssons fördel är att hon uppradar bevis på bevis och dessutom låter personer komma till tals som figurerar frekvent i Mias böcker, personer som där visserligen innehar huvdroller men som inte har någon egen talan.

Det som gör mig mest förbannad är inte att böckerna av Mia/Marklund utger sig för att vara sanna utan att så många människor blivit överkörda och fått sina liv förstörda pga denna mediekåta, penninghungrande människa som kallar sig för "Mia". Som förälder kan jag inte ens föreställa mig att lämna ett barn och bara försvinna utan några som helst livstecken, framför allt inte, som framgår av Antonssons bok, på grund av en ny kärlek som suttit inne och därför är rädd om sitt arma skinn (vilken bra förebild för ens andra barn!). Nu sitter hon där borta i USA och lever gott på sina royaltymiljoner hon tjänat ihop på sina "sanna" berättelser och andras olycka, och SAMTIDIGT lyfter hon tusentals kronor om året från svenska försäkringskassan. Är det någon som borde stämmas är det hon och ingen annan. Om en annan får för mycket i t.ex bostadsbidrag för man vackert betala tillbaka, borde inte detsamma gälla även i detta fall?

Mia- sanningen om Gömda, torde för närvarande vara en av Sveriges mest omskrivna böcker och alla som läst Mias "dokumentärromaner" borde som motvikt läsa även denna och sedan själv bilda sig en åsikt. Jag vet dock var jag har mina sympatier.

P.S. Har medvetet valt att inte ge något betyg på denna bok då jag finner den svår att betygsätta. Det är inte som en vanlig roman som man kan placera på en skala bra - dålig. Kan bara säga som jag redan skrivit att den var väldigt bra och oerhört intressant, framför allt som jag läst böckerna den handlar om. Sedan gäller det för varje individ att bilda sig en egen uppfattning utifrån innehållet. Jag rekommenderar den dock varmt för jag tror det är en viktig bok att läsa och jag beundrar Monica A som skrivit den samt alla inblandade som öppet vågat träda fram och berätta sin version. Mia och Liza M har alltför länge fått stå oemotsagda - kanske var dags att ändra på det?

Allmän fakta om boken:
Förlag: Blue Media
Utgivningsår: 2008
ISBN: 9197738212