Bokmalen!

När Fija är sex år kommer soc och plockar med sig henne och de tre småsyskonen. In i bilen tränger sig också Knuff, hon finns alltid med, åtminstone i Fijas värld. Barnen slussas mellan olika fosterhem och varje ny plats innebär ett nytt helvete. Med Knuff är Fija modig, hon svär och gör hyss, allt för att få komma hem till mamma igen. Fast bestraffningarna kan Knuff inte skydda Fija ifrån. Då växer vingarna ut på Fijas rygg, då betraktar hon som en fågel högt uppifrån händer som pillar, slår och låser in henne i mörka rum. Soc-farbröderna gör inte livet lättare för Fija och syskonen, av alla helveten föredrar de ändå hemmet. För trots att mamman alltid sviker kan Fija inte sluta hoppas att hon en dag ska komma och rädda dem. Hur ska man kunna sluta älska sin mamma?

Det är sällan jag blir riktigt illa berörd av en bok men den här boken gjorde mig illamående. Det var knappt att jag orkade ta mig igenom den - den var alltför hemsk att läsa. Det värsta är att det är en sann berättelse, att Fija finns och faktiskt har upplevt alla dessa vidrigheter som beskrivs i boken. Man vill inte tro det utan försöker läsa det som en roman men det funkar inte det heller utan man får blodsmak i munnen och kväljningar. Fija och hennes syskon far runt mellan olika fosterhem där i stort sett alla pappor är pedofiler och mammorna misshandlare. Hur kan detta vara? Hur kan det få ske? Utreder man fosterhemmen så dåligt att pedofilpappor utan vidare kan få ta emot små värnlösa, trasiga barn och fortsätta utnyttja dem som de tidigare blivit utnyttjade så oerhört många gånger? Ett av de starkaste kapitlen är när Fija till slut får komma tillbaka till mamman som hon så hett efterlängtar och denna tar med henne till någon knarkarkvart. Där lämnar hon Fija i vardagsrummet och försvinner. Fija hittar en nyfödd kattunge på golvet som hon börjar kela med och stoppar in under tröjan. När den storvuxne mannen kommer in i rummet hinner hon inte rädda katten utan den krossas när mannen våldför sig på henne. Då höll jag på att kräkas och kunde inte hålla tårarna tillbaka.

Kan dock rekommendera boken som en påminnelse om alla barn som lever i välfärds-Sverige och som har det som Fija som lever med missbrukande alternativt frånvarande föräldrar och som slussas runt bland undermåliga fosterhem. Fruktansvärt är vad det är... Tänker inte betygsätta boken för det kan jag inte men läs den ändå för det är den värd.

Allmän fakta om boken:Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: 2009
ISBN: 9100122645